Förtroende?

Löfven verkar i förtroende ha svårt att vinna i denna så viktiga kamp.
Måste nog bli mer politiker och inte agera som fackföreningspamp.
För att erövra någon pondus måste han nog inse uppdragets bredd.
Det handlar inte bara om LO-kollektivet, även andra vill nog bli sedd.
Att bara tjata om ingångslöner och den så kallade svenska modellen.
Gör att många tycks hitta en känsla av större tilltro på andra ställen.

Sänkt moms

Miljöpartiet har äntligen satt ett rejält spår i den svenska politiken.
Med sänkt moms på reparationer i skomakeriet och cykelbutiken.
Både Magdalena och Bolund var i TV stolta, äntligen något stort.
Tänk att ha funderat ut något så briljant som ingen tidigare gjort.

Hur trygg kan vi vara?

Världen tycks ha blivit en osäkrare plats efter ett flertal attentat.
Kan vi känna oss trygga med våra politiker som vi givit mandat.
Statsministern som vänder kappan efter vinden och bryter löften.
Byter ofta strategier, tar beslut som liknar att skjuta från höften.
Ygeman verkar i media som den i regeringen som har största koll.
Skulle tveklöst känna mig tryggare om han med Löfven bytte roll.

Är inte åtta partier för mycket?

Sverige är nog för litet land att i riksdagen få plats med åtta partier.
Av dessa ett antal små som bränner energi på ogenomförbara teorier.
Om man lyssnar på partiledardebatter så blir man ju nästan skrämd.
Behöver man inte vara mer seriös med sanningen, man blir beklämd.
Sedan en regering som byter ideologi efter den uppkomna situationen.
Tittar i backspegeln och lägger ny strategi för att sitta kvar på tronen.
Men allt detta är möjligt så länge oppositionen visar avsaknad av ork.
Få dom samlad är lika långsökt som att samla gas i flaska utan kork.

Pampens intåg

Pampen Göran Persson uttalande gällande tiggare.
Gör nog inte att Stefan Löfven känner sig piggare.
Inte nog med att han måste hantera Åsa och Fridolin.
Nu dyker det upp orosmoln från den gamla dynastin.